Kanske inte den bästa...

..uppladdningen, inför Karlstads stadslopp, att se på Stanley Cup hockey natten före..Men, men nu blev det som det blev. Jag är ändå glad över att jag såg matchen.

Årets upplaga av Stadsloppet var bland det slitigare jag gjort iår!

Så går det när man inte kan löpträna på det sätt man har tänkt. De första kilometrarna hade jag "kramp" under fötterna, på utsidan. Men när det började att släppa efter 3-4 km så kunde jag börja springa utan att försöka att "stretcha" fötterna samtidigt.

(Ingen aning varför jag får så. Har trott att det berodde på dåliga skor men eftersom jag även får så med de nya så beror det nog på nåt annat... Får försöka att klura ut varför.)

Målet jag hade när jag anmälde mig, att springa över mållinjen efter ca 45-47 minuter, klarade jag givetvis inte. Hade inte förväntat mig det heller. Men jag klarade mig galant under timmen! Med flera minuter tillgodo dessutom. Sluttiden blev mellan 54-55 minuter. Det är jag nöjd med.

Den stora belöningen efteråt var lååångduschen efter väldigt duktigt stretchande. Så ljuvligt!! Värt varenda steg å alla "sugrörs-andningar". ;o)

Löpargrannen försvarade kvarterets heder desto bättre ;o) Med honom hade jag aldrig kunnat mäta mig, han är ju ändå proffesionell med det där med löpning....